Kategori Frågor & Svar: Föräldrar och Barn

Huvudet och kroppen sitter ihop med stöd av ryggraden, där atlaskotan, den översta nackkotan, sitter närmast skallbasen. Blodkärl och nerver hänger samman mellan kropp och huvud. Ledband och muskler håller ihop våra kroppsdelar delar och bidrar till att vi kan röra oss

Ryggraden håller ihop hela rörelseapparaten, våra ben och armar samt vårt huvud. Den skapar stabilitet och består av 7 halskotor, 12 bröstryggskotor, 5 ländkotor, 5 korskotor och 4–5 svanskotor.

Utmed varje kota finns utrymme för såväl nerver som blodkärl. Dessa grenar sedan ut sig vid varje kota. För att inte få smärta eller dysfunktioner behöver nerver och blodkärl ha tillräckligt utrymme för sin funktion.

Om hjärnan inte kan styra hela kroppen längre så får vi ett så kallat funktionsbortfall. Om vi får en skada på själva hjärnan, exempelvis efter en stroke, så sänds inte signaler ut till de nervbanor som ska styra avsedda kroppsdelar. Om vi bryter ryggraden och nerver som sitter i ryggraden har gått av vid någon av kotorna, kan vi inte röra kroppsdelar nedanför den brutna kotans nerver. Om man brutit en nackkota så kan man inte röra armar, kropp eller ben. Teamet fungerar inte alls nedanför den brutna kotans nivå.

Låt oss anta att en kota inte är bruten utan att en eller flera kotor sitter snett. Nerven kan då bli svullen (ödem med en aseptisk inflammation) och kan tappa sin kraft. Signalerna till hjärnan blir i det fallet begränsade, eller rent av felaktiga. Hjärnan får felaktig information och styr kanske fel. Teamet kroppen och hjärnan är inte i bästa form utan samspelet haltar. Genom att räta upp ryggraden och därmed
normalisera utrymmet för nerver och blodkärl, försvinner svullnader och begränsningar och därmed funktionsnedsättningar. Exempel på funktionsstörningar som beror på att nerverna som går längs ryggraden fått ett begränsande utrymme:

• Om det är den fjärde bröstkotan (Th4), kan man känna obehag i bröstet, som om man skulle få en hjärtinfarkt. En rak ställning av ryggen innebär att obehaget och smärtan försvinner.

• Om det är den fjärde ländryggskotan (L4) så kan man få ont i ett knä, eftersom nerven som går ner till knät är klämd upplevs smärta då längre ner eftersom nerven blir svullen lokalt. En rak rygg innebär att svullnad och därmed också smärta försvinner i knät.

• Om det är vid den 4:e ländryggskotan (L4), så kan man uppleva pirr i benen, det som också kallas restless legs på engelska. Det beskrivs ibland som om någon har myror i byxorna. Man har helt enkelt svårt att sitta still på grund av att så många strösignaler skickas ut i benen och tillbaka upp till hjärnan. Efter behandling, alltså upprätning av ryggraden så att nerven återfår sitt normala utrymme, så försvinner dessa besvär och man är fri från sitt pirr i benen.

Ja så snart begränsningen, det vill säga det ödem eller svullnad, som innebär att nerven inte får fullt utrymme upphör, så återgår nerven till sin normala funktion. Hur lång tid det tar beror på graden av inflammation och hur svullen nerven är. Ibland återfås full funktion omedelbart efter behandling,
ibland tar det några dagar för ett normalt läkningsförlopp givet att nerven har tillgång till sitt fulla utrymme. Ibland kan upprepade behandlingar behövas för bestående resultat.

När ett blodkärl är klämt utmed ryggraden, utmed en eller flera kotor, medför det försämrad blodförsörjning, alltså genomblödning. Det kan vara smärtsamt, eller visa sig att den utsatta delen, till exempel ett ben, en fot eller ett finger, blir blåaktig och kall. Om cirkulationen inte förbättras så avtar nyuppbyggnaden av vävnad och slaggprodukter transporteras inte bort i tillräcklig grad. Vävnaden
mår inte bra.
Samma begränsningar i blodflödet kan även uppstå i huvudet. Det kan hända om exempelvis den översta nackkotan, den närmast huvudet är snedställd, då begränsar det blodflödet upp till hjärnan, bland annat via den inre halsartären, Arteria Corotis Interna, och den yttre halsartären, Arteria Carotis Externa. Vid torticollis är atlaskotan snedställd. En snedställd atlaskota medför en partiell begränsning av blodflöde till huvudet och hjärnan som kan yttra sig på flera olika sätt. Ofta blir man blek om kinderna. Ögonen kan tappa sin starkare färg. Örsnibbarna kan bli kalla. Man får ofta huvudvärk, som inte avhjälps nämnvärt av huvudvärkstabletter. Ibland får man migränliknande huvudvärk, med kräkningar som påföljd om huvudvärken är extra stark. Huvudvärken är ofta ensidig, det vill säga finns på vänster eller höger sida beroende på hur låsningen av atlaskotan sitter. Patienter beskriver ofta att huvudvärken sitter ensidigt framme vid pannan, ofta bakom ena ögat.
Vid behandling av bäckendysfunktion, när atlaskotan glider till normalläge, normaliseras även utrymmet för blodkärlet. Kärlet återfår sin fulla kapacitet och flöde. Kroppen och hjärnan återgår till funktionellt
normalläge.
Då en snedställning av atlaskotan medför oliksidigt blodflöde till hjärnhalvorna, så arbetar de två hjärnhalvorna inte i samtakt. Mellan våra två hjärnhalvor finns en vävnad som kan liknas vid ett slags bredband med en stor samling nervtrådar (corpus callosum). Dessa trådar hjälper till med kommunikationen mellan höger och vänster hjärnhalva. Vid snedställd atlaskota har ena hjärnhalvan begränsat blodflöde. Vi tror att det påverkar vår förmåga till god kommunikation mellan de båda hjärnhalvorna på ett negativt sätt. Detta behöver givetvis verifieras.
God kommunikation mellan de båda hjärnhalvorna underlättar vår förmåga att sortera intryck från såväl ögon (syn) och öron (hörsel) som känsel och lukt. God kommunikation mellan hjärnhalvorna underlättar
också möjligheten för oss att kunna fokusera, det vill säga att kunna sortera bort information som inte är viktig för oss. När vi fokuserar frigör vi tankekraft åt rätt intryck som vi vill ha, inte åt alla intryck som bombarderar oss och som hindrar vår koncentrationsförmåga.
För att avgöra vad som är viktigt för oss, om vi behöver fly, spela död eller gå till attack, måste vi ha god kontakt med vår hjärnstam, den äldsta och först utvecklade delen i vår hjärna. Där fattar vi beslut om hur vi ska bete oss för att överleva. När atlaskotan är snedställd, så har vi begränsat och oliksidigt blodflöde till delar av hjärnan. När bredbandet inte fungerar optimalt och sorteringsfunktionen i det limbiska systemet, som filtrerar information och ser igenkänningsnycklar, inte har full kapacitet, så ökar andelen osorterade intryck ner till vår hjärnstam. Det blir lätt en överdriven form av basala överlevnadsreaktioner såsom aggressivitet (attack) eller introvert beteende (spela död).
Genom att räta upp hela ryggraden, det vill säga behandla bäckendysfunktionen, ställer sig atlaskotan rätt och blodet får fri passage i kärlen till hjärnan. Båda hjärnhalvorna fungerar normalt och liksidigt. Bredbandet återfår sin fulla funktion och därmed förbättrade möjligheter till sortering av intryck och ökad fokusering. Filtrerad och rätt information kommer till hjärnstammen och i och med det förbättras impulskontrollen som inte längre blir så överdriva och intensiva. Överdriven aggression och överdrivet introvert beteende minskar. Detta kan ske omedelbart efter en första bäckendysfunktionsbehandling, eller ske över några månaders tid, givet att ryggraden är rak med full genomblödning till hjärnan och till kroppen. Huvudet och kroppen-teamet sitter ihop i ett fint samspel.

Ett snedställt bäcken, en bäckendysfunktion, innebär att de båda bäckenhalvorna inte är parallella och symmetriska med varandra, utan är i olika höjd och att den ena är roterad jämfört med den andra. Detta är ett tillstånd som påverkar hela ryggradens ställning. Ryggraden måste i det här fallet kompensera för snedställningen i bäckenet. Den kompenserar på bekostnad av att nerver och blodkärl (även till hjärnan) som får mindre utrymme mellan kotor, som då snedställs. Även hjärnans funktion påverkas av detta i form av dysfunktioner, som exempelvis neuropsykiatriska symptom.

Om snedheten i bäckenet funnits i många år, kanske redan från födseln, kan det ta några månader innan muskler och ledband hunnit anpassa sig till att bli lika långa och lika starka på båda sidorna. Det kan behövas såväl lätt stretchning, som träning, för att stabilisera liksidigheten, för att få ett bestående resultat. Egenbehandling av bäckendysfunktionen kan behöva upprepas av och till, och ofta i avtagande frekvens över tid.

Det finns ingen entydig förklaring till varför antalet oroliga och stökiga barn ökar. Däremot finns det omständigheter som kan bringa klarhet:

• Barn rör sig generellt sett i mindre omfattning idag än tidigare. De sitter still i stor utsträckning. Genomblödning i kroppen och i hjärnan sker i lägre grad än vad som behövs. Många studier visar på detta. Man tränar inte sin hjärnstyrka. Läs gärna boken Hjärnstark av Anders Hansen, som tydligt förklarar sambandet mellan rörelse och hjärnans kapacitet. Hjärnan ges inte förutsättningar att producera tillräckligt med hormoner i rätt balans. Detta gäller alla människor i alla åldrar. För barn med diagnoser såsom exempelvis ADHD och ADD är detta speciellt viktigt. Många känner sig ledsna och deprimerade helt i onödan, det skulle räcka med att röra på sig måttligt några gånger i veckan för att må bättre. Men om bäckenet är snedställt, alltså har en bäckendysfunktion, som i sin tur snedställer atlaskotan, så blir det dessutom en funktionell begräsning i blodflödet oliksidigt till hjärnan. Vi tror att det är därför inte alla barn med ADHD svarar lika bra på träning. Hjärnan har helt enkelt inte en fysisk förutsättning till att kunna fokusera och prioritera på grund av sin begränsning i blodflödet.

• Vi har varit och är försökskaniner i ett gigantiskt kemiskt laboratorium under cirka 100 år. Vi släpper ut 100 000-tals nya olika kemiska föreningar i naturen och i dess kretslopp, utan att först förstå konsekvenserna av dem. Ett exempel är mjukgörare i plaster, ftalater, som liknar vårt kvinnliga könshormon östrogen. Ftalater är förbjudna, men de finns kvar i rikliga mängder i naturen. Östrogener, och då även falska östrogener, har flera olika funktioner. En är att förändra tonus, hårdheten, i ligamenten runt bäckenet för att underlätta för kvinnor att föda barn. Östrogenerna produceras då inne i kvinnan. De falska östrogenerna cirkulerar i vår miljö och även i våra vatten. De falska östrogenerna serveras till alla, inklusive våra barn och påverkar våra barns bäckenligament. Vi gör ett antagande att det kan resultera i oliksidig spänning i bäckenringens ligament. Barn med snedställningar i bäckenet tenderar att öka så även symptom som bland annat oro, bristande förmåga att fokusera och sitta still. Vi efterlyser omfattande studier som följer sambanden mellan ökad frekvens bäckendysfunktion, koncentration ftalater (och andra falska östrogener) med barn som diagnostiseras med ADHD, ADD och autism.

• Vi är försökskaniner även när det gäller att hantera gigantiska volymer av osorterad information, som i och med digitaliseringen ständig omger oss i våra mobiler, surfplattor, datorer och från all underhållning och sociala medier. Det vi vet är att vi sorterar betydligt mer information under en dag nu, än vad vi gjort under en livstid som stenåldersmänniskor och detta utan att vår hjärnas förmåga har utvecklats, eller anpassats. Här skapar vi ytterligare en stor stress på vår hjärnas förmåga att sortera och fokusera. Givet att dessa förmågor är reducerade för barn med diagnoser såsom ADHD (ADD) och Autism, så är det än större utmaning för dessa barn att inte bli stressade och oroliga.